för kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva
ja nog blev jag hemma igår allt och hur skönt var inte det då... helt sjukt skönt. lite umgänge fick jag ändå genom grannskaran, och vet ni vad? jag har nog dom bästa grannarna som går att ha, påriktigt. sen titta ja lejonkungen och blev nostalgisk och älskade det... grät en skvätt när simbas pappa som jag tappat namnet på dog också, jävla skit farbror, så låg ja och var sur för de med... aja... vad som händer idag återstår att se men jag har mina små aningar... tackar högre makter för bärbara datorer för nu kan ja meddela att de åskar, mycket.
jag tänker för mycket... och desto mer man tänker ju mer problem hittar man i allt och desto mer inser man att de inte finns något som är enkelt. de är sån jag är...
torsdag 31 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar